Tisdag

Idag är det tisdag och jag tar det lugnt med en sovandes katt bredvid mig. Borde göra nåt typ som o handla.
Igår va en händelserik dag kan jag säga. Först knatade jag ner till arbetsförmedlingen. Jag har ju den turen att det är ett svetsföretag i Getinge som har lagt ner o de håller på med precis det som jag vill jobba inom så nu kommer det ju inte bli direkt enklare att skaffa praktik. Får väl försöka ge mig på Skillingaryd. Jag trodde inte att de på ams skulle kunna hjälpa mig men det går ju alltid att försöka. Jag fick rätt.

Efter detta så gick jag till en bokhandel jag bara älskar här i Halmstad för att köpa några böcker som min kära mor lyckats antingen låna ut eller slarvat bort men de fanns i butiken så det va inte så farligt. Har en serie som Diana Gabaldon har skrivit som jag bara älskar!

Här är inte sista boken med o de är inte i ordning.

Boken handlar i stora drag om en kvinna som heter Claire som är på semester med sin man i Skottland. På något mystiskt vis så hamnar hon flera år bakåt i tiden och kämpar för att överleva. Det är allt ni får. Vill ni veta mer är det bara till att läsa.

Just nu håller jag på med en bok som heter Historikern

och är skriven av Elizabeth Kostova

och handlar om den här snubben

Vlad pålspetsaren

Bram Stokers roman Dracula, som givit upphov till så många filmer, är i stora drag baserad på en verklig historisk gestalt: en valakisk (rumänsk) furste som levde på 1400﷓talet och kallades Vlad Tepes, Vlad pålspetsaren. För ungrare och tyskar i Transsylvanien var han känd som Dracula, vilket kommer från hans far Vlad Dracul (Vlad djävulen). Dracula på rumänska betyder ”Den lille djävulen” eller ”Djävulens son”. För rumäner var han den patriotiske fursten, Vlad pålspetsaren.

Vlad var en hård furste, och hans namn härrör från vanan att spetsa sina fiender på pålar och sedan se dem dö under svåra plågor. Han var en politisk manipulatör som drog i strid mot en mäktig kung i Budapest, kämpade mot de ottomanska turkarna och handskades brutalt med avundsjuka rivaler, skumma köpmän och skrämda bönder.

Vi känner till Vlad pålspetsaren genom de dussintals pamfletter som cirkulerade i södra Tyskland under slutet av 1400﷓talet. Dessa berättelser distribuerades som ett led i en rykteskampanj iscensatt av Transsylvaniens saxiska köpmän, som hade fått sina privilegier begränsade av Vlad. Ryktena var överdrivna. De beskrev Vlad Tepes grymma handlingar, hans diktatoriska styre och ständiga krig mot ungerska baroner och turkiska sultaner. Vlad Tepes var ökänd i Centraleuropa som Monstret i Valakiet.

De ursprungliga berättelserna fokuserades på hans barbariska handlingar. De tenderade att förtiga det faktum att Vlad Tepes också slog till mot de feodala baroner som motsatte sig hans strävan att centralisera makten. Inte heller berörde de hans försök att mobilisera bönderna för tanken att ”ingen ska vara fattig, utan alla ska vara rika i detta land”.

Intriger i Transsylvanien

Vlad Tepes blev ett offer för de politiska intrigerna i Transsylvanien. Han försökte begränsa de saxiska köpmännens monopol på handeln, och saxarna försökte förstöra Draculas rykte i Tyskland genom att distribuera pamfletterna om honom, något som slutligen övertygade kung Mattias Corvinus i Ungern att arrestera honom år 1461. Vlad Tepes släpptes 14 år senare, och återfick då makten över Valakiet. Några år senare togs han dock åter tillfånga, överlämnades till Turkiet och avrättades.

Med tiden blev Draculas dåd till anekdoter och muntliga traderingar. Hans heroiska försvar av kristendomen mot den ottomanska invasionen uttrycktes i sånger om ”superhjälten” Sekula Draculovic, en blandning av Vlad Dracula och serben Sekula Ban.

Kringresande trubadurer underhöll publiken, precis som dagens skräckfilmer. Dracula var mannen som alla älskade att hata, mannen som gav fritt utlopp för sina mördarinstinkter.

Enligt dessa berättelser kunde Vlad Tepes spetsa i stort sett vem som helst; turkiska soldater som tagits till fånga, hans egna soldater som hade deserterat, rivaler till hans tron, tjuvar i största allmänhet, otrogna fruar, till och med utländska diplomater som inte visade honom tillräcklig respekt.

Demoraliserade soldater

Enligt en källa lär han ha spetsat 100 000 personer, rumäner såväl som utlänningar. När sultanen Muhammed II invaderade Valakiet med sin turkiska armé, blev soldaterna så demoraliserade av det de fick höra om spetsningarna att de slog till reträtt.

En av krönikörerna, som inte var från Transsylvanien, bidrog med en del andra infallsvinklar till berättelserna om Dracula: han beskrevs som grym, men också rättvis. Dracula, menade krönikören, var inte galen som saxiska rykten försökte antyda. Snarare hade han en känsla för rättvisa. Det finns berättelser om hur Vlad tagit livet av präster vilka i stället för att predika den kristna läran hade handlat med materiella ting. Vlad lät även avrätta kvinnor som inte respekterade sina män och munkar som ljög för honom. Han försökte att tömma landet på tiggare, pilgrimer och de som levde på välgörenhet.

Den rumänska folktraditionen såg inte detta som ett tecken på brutalitet utan som en humanitär gest: han befriade de fattiga från sina plågor och lät bönderna leva av frukterna av sitt arbete.

Synen på Dracula som en ”hård men rättvis härskare” uttrycktes tydligt när berättelserna nådde Ryssland. Ivan den förskräckliges anhängare använde berättelserna om Dracula för att visa makten hos den centrale härskaren, den gode tsaren. Man framhöll hans brutalitet som ett rättvist utövande av makt, snarare än handlingar av en galning. Berättelserna var tänkta att visa att härskaren hade en av Gud given rätt att använda tortyr och straff om det allmännas bästa krävde det.

Dracula﷓myten i Ryssland underströk att hans makt var total, och att denna makt hade ett heligt ursprung och därför inte kunde bedömas av människor.

En vampyr?

Det var Bram Stokers roman Dracula och de senare filmerna som skapade sambandet mellan denne transsylvaniske greve och blodsugandet. (Det finns faktiskt inte en enda källa som kopplar Vlad Tepes till någon form av vampyrism.)

Det finns emellertid en utbredd tradition av vampyrmyter i östra Europa, särskilt i Transsylvanien. Berättelserna kan ha sitt ursprung i det faktum att folk ibland råkade bli levande begravda. En del vampyrer är döda men vaknar åter upp, ofta för att jaga släktingar vilka utsatt dem för en oförrätt.

Andra vampyrer kan ha varit människor som på ett eller annat sätt ansågs vara avvikande. Sugandet av blod från unga kvinnor, som är underlaget för en hel del Dracula﷓böcker och ﷓filmer, kan spåras till en vacker ungersk kvinna vid namn Elisabeth Bathory. Elisabeth dömdes 1611 för mord på 650 unga kvinnor. Hennes blodtörst härrörde från tron att detta kunde göra henne än mer vacker för sin man – varje dag klockan fyra badade hon i blod!

För att kunna tillgodose sitt dagliga behov, erbjöd hon unga flickor arbete i hennes palats. Flickorna blev inlåsta i källaren, torterade och mördade. Det är troligt att Elisabeth Bathorys blodiga dåd bidrog till att skapa myten om Dracula, som sedan sattes på pränt i Bram Stokers bästsäljare.

(Texten är tagen från Populär Historia) 

Själv tycker jag att det är otroligt intressant att läsa om vampyrer och sådant och tycker det är ännu intressantare när man hör talas om att det gått historier om de långt bak i tiden. I Aftonbladet har de en liten videosnutt om ett skelett som hittats och som har begravts så att personen inte ska återuppstå. Länk till klipper har du Här. 

Men tillbaka till min dag. Har röjt i garderoben o rensat lite till Stellas stora förtret. Hon tror fortfarande att hon får gå in där o har tjurat halva dagen. Försöker även komma på vad jag kan ha som nattusbord o två fyrkantiga IKEAkorgar vet jag inte riktigt om de gör jobbet. Är lite skeptisk till det men får väl känna in mig som vanligt. Skulle vilja ha en gammal låda eller nåt som jag kan ställa på högkant. Mammsen o pappsen kanske har nån som jag kan få. 

Nu ska jag nog nanna lite. Ska handla med mammsen imorgon o få mina böcker som de va änglar o hämtade åt mig i helgen då jag inte riktigt va fit for fight.

Ser fram mot dem jättemycke!

Tjing