onsdag 6 juni 2012

Sveriges nationaldag

Idag är det Sveriges nationaldag o jag är mäkta stolt. Vi har biragit med mycke här i världen genom artister och bilar o bildelar osv. Tror vi kan vara duktiga inom sport med men har ingen aning.  Ska snart ta mig en promenad i det fina solskensvädret o njuta av våren o ignorera min förkylning som vägrar ge med sig.

Mitt liv är inte så intressant just nu eftersom jag spenderar det sjuk i soffan så jag får berätta om ännu en blogg jag spanat in från Amerika. , Hooked on Houses. Det är en kvinna i Amerika som är minst sagt mer galen i hus än jag, trodde jag knappt va möjligt, men så är det. Hon skriver om allt från härliga lanthus till kändisars hus. Hur mycke som helst! Jag kan sitta timmar o klicka runt på den bloggen.

För ett tag sen så skrev hon ett inlägg om ett klassiskt amerikanskt hus. Jag tycker de är så fina! Fast jag saknar att de oftast inte har nån farstu o tycker att 5 badrum i ett litet hus kan va lite mycke. Husen kan även påminna otroligt mycke om en av min favoritstilar, queen Anne. 



De husen är ungefär vad man brukar kalla kråkslott. Pippis hus är ett queen Anne.


Fast i kanske inte riktigt i queen Anne färger men nästan.

Tycker det är underbara färger men vet inte riktigt om jag skulle ha det på mitt hus... 

Men åter till huset från bloggen. Det är som sagt ett klassiskt amerikanskt hus som byggde i hela områden. Jag tycker det är urmysigt.









Dock är väl inte riktigt inredningen min smak direkt förutom lampan o köket. Men det är en smaksak.

Jag har börjat fundera på det där att jag just nu är så inne på att drömma mig bort om Gärdet o jag tror det e för att jag är nervös för operationen o att jag inte lyckats hitta nån praktikplats än. Det är lixom lättare att tänka på. Jag är nervös. Det är inte nån liten operation jag ska göra fast det är med titthål o det är inte små förändringar jag kommer genomgå. Jag är lite rädd helt enkelt. Jag är nålrädd och har aldrig blivit sövd innan. Det närmsta jag kan komma operation är att dra ut en visdomstand o den klassades som op för att den inte brutit genom skinnet. Då va jag livrädd. Men jag får väl se det som att det är normalt att vara rädd. Hade jag inte varit det så hade inte det varit som det skulle. De ska ju skära o sy i mig.

Nu vill jag inte tänka på detta utan ska läsa några fler bloggar innan jag ger mig ut på min promenad. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar