Längtar!

E och jag ska ju köpa hund. Eller ja han ska köpa en jakthund som jag kommer dra med på utställningar o gosa lite smått ihjäl. Om några veckor ska den lilla nobsen (Norrbottenspets) hämtas hem från Danmark och sättas på svensk jord.
Det va genom total tur att vi lyckades få valp i år. E var uppskriven på tik på en kull men det blev inte tillräckligt med tikar för att han skulle få. Så antingen kunde han ställa upp sig på nästa kull och då stå högt i valet eller leta en annan kull. Han ställde upp sig och började leta. Jag tog fram mobilen och tänkte att fb har ju allt så varför inte nobsvalpar. Och mycket riktigt. Tog några minuter så hittade jag en grupp. Begärde att få bli med så dagen efter godkändes det. Spanade runt lite och träffade på en mycket trevlig man, Matthias, som vars hane skulle paras med en tik. Han bjöd sedan in mig i en annan grupp och sen såg jag, till min lycka, att det blivit återbud på en redan född tik! Jag berättade detta för E. Bannade honom för att han inte slängde sig på luren och ringde de nr jag hade fått tag på (Hade jag vetat va han var ute efter i jaktegenskaper hade jag ringt själv) och snacka om tur! Vi fick tinga valpen! Lyckan är total! Vi hade smått börjat ställa in oss på att vi knappt skulle få tag på en tik detta året men så dyker det upp en som dessutom är typ "leveransklar" till när jag slutar skolan. Så nu måste jag verkligen skynda på med körkortet så jag kan flytta ut i skogsmarkerna och hjälpa E med hunden. Han ska vara ledig första veckan men har inte semester riktigt då. Men för mig gör det ingenting. Jag får leka o kela meden sån här

Detta är några ur kullen från Bella och Karelin.
Vill ha våran nu men får glatt vänta. Eftersom den kommer från Danmark så e det en massa pappersarbete och dylikt som måste göras innan lilla tjoffsan tas in i landet.

O vet ni vad, det finns en tik som heter Siw. Det hade varit hur coolt som helst med tanke på all tur om det blev just den tik vi ska köpa. Då skulle jag säga att det var förutbestämt för min moster som dog för en halv livstid sen (för mig) hette Siv och det sista hon sa som man förstod va "Hälsa Ann-Sofie" till min andra moster Ingrid på min födelsedag. E är inte så förtjust i det namnet men blir det den ska den heta Siwan.

Nu ska jag göra mig iordning för att plugga med den snart gamla tanten Amelie.

Tjing