Ibland blir det inte som man tänkt sig.

Jag tänker en massa. Drömmer nog ännu mer. Gör mitt bästa för att få drömmarna förverkligade men ibland blir det inte som man tänkt sig o ibland måste man erkänna nederlag o säga att nej, det här gick inte. Då tar vi en annan väg. Jag måste nog tyvärr säga detta i det här fallet. Det gick inte vägen. Jag försökte allt jag kunde och mer kan jag inte göra.
Det jag pratar om är min svetsutbildning. Jag försökte allt jag kunde men det gick inte. När jag blir stor ska jag köpa mig en egen svets bara för skojs skull o leka med.

Så nu tar jag nya tag. Jag andas ut och väljer att gå en annan väg. Den är mörk och lite läskig men vågar jag o klarar jag att gå den så kan jag komma ut i ljuset igen.
Nästa vecka ska jag till vägledningscenter för att skriva in mig på komvux för att plugga upp lite ämnen så jag om ett år ska kunna söka in och studera vid Halmstad högskola till förskolelärare. Det känns bra. Det kommer ta några år men det får det vara värt. Jag tror att detta kan bli riktigt bra. O jag kommer söka jobb samtidigt. Nu har jag nånting att göra. Jag har något att sikta mot och jag ser en framtid som först kommer vara lite mörk o kämpig men där framme är ljuset. O kämpar man för något är det mycket roligare att ha det sen.

O det bästa är, jag slipper att tjata om mina rättigheter med arbetsförmedlingen o kräva att de ska göra sitt jobb.

Det känns bra det här. Och jag vågar ta steget. Känns lite pirrigt att släppa taget om allt jag känner för att ge mig ut i det okända känns det som. Men det känns välbehövt. Jag är värd att satsas på och därför kommer jag satsa på mig. Jag ser fram mot utmaningen.

Tjing